två fotografier jag tog häromdagen
av finaste musan för fira s/s’13,
nedhamrade bokstäver ur skrivmaskinen, 
- & lou doillon får tala för mig i dag. 
jag har inga ord.

kärlek till Er,



{model : lina lindholm}
{canon eos 5d mark II | canon ef 50mm/1.4}
{© hannah lemholt}



How did you find your home (have you been looking for it 
for a long time/found it by accident etc.)?

Where i live and work now, is actually a part of my
parents ’land’ and i live there,
in a small soldiers cottage from the 18th century.
The move here came about just a while back,
from me needing a place to ’land’ after a break-up.
I think i couldn’t have found a better place to heal, 
than here, where the fields surround me 
and where amazingly starry nights make for
a very natural & uncluttered space. 
It’s easier to find the way back to yourself then perhaps. 
And if I don’t want to be alone, we gather around the fireplace
and talk, or play cards, or just go for a 
silent walk among the fields.

Is there a funny anecdote about your home, 
your move-in, the renovation process, a history, etc. ?

It was very cold when i just moved in,
and as stunning as the old, original  windows are,
- they are also just single glass, so at its lowest
the house was just below 8 degrees. 
when i woke up there’d be ice & snow crystals
on the inside of the windows.
Then you get to test yourself a little bit..
Do you crawl under the duvets & cry?
Or do you make a fire in the beautiful fireplace
& take photographs of the crystals.
I chose the latter.
And put on an extra pair of teal socks.

Then i still cried though. 

What makes your home special / different from other homes?

I think any home is special if it’s soulful, - if it’s you.
Then it reflects the person living there. 
I think my home, however temporary,
reflects me in the sense that i surround myself 
with things that has meaning to me.
Perhaps the object tells a story or it has both
beauty and purpose.
I think it was Virginia Woolf that said

’Arrange whatever pieces come your way.

and i’ve been told i’ve done that since i was a child.
The little, or ’simple’ things,
like a bouquet of fading tulips, can have so much beauty
if it is just put in the right place or surrounding,
if its given a meaning. 
At least that’s what people say that visit me,
that every little thing has its special place and that
that’s peaceful somehow.
It sounds beautiful when they say it.

What did your home look like when you saw it 
for the first time / when you moved in?

My parents had, as they always seem to, 
put their (or our-) kind of touch,
to even this little ’extra house’..
.. with a base of natural & timeless
in wooden floors, exposed ceiling beams and
original stone walls; just treated carefully 
with egg oil tempera colors.

My father, who’s in construction,

had built the tiny little kitchen and my baby sister e
had hand-painted the black & white squares 
to make the checkered wooden floor. 

The night i arrived, heart in pieces, 
they had lit the fireplace and we just carried in
very few, - & carefully selected things.
Like the bed and my soft, white bedlinen,
some flowers, a pile of books
(’if i were a doctor that’s what i’d prescribe’, my dad said)
and one kettle plus my favorite cups,
so we could make great coffee right away. 
That was a special, bittersweet first night
that i’ll never forget.

Where do your get your inspiration from?

From the arts as a whole, i think..
Mainly from books and film.
When my company is occupied by the
fighting scene of the latest Bourne movie,
all i can see is the stunning house they’re running around in,
guns blazing.. the amazing rounding of the staircase,
the light from a window in passing
and the beautifully worn wallpaper
that gets pumped with bullets.

I think perhaps also we,
- much as it is with creating photography as well;
try to re-create that or those homes we either lived in,
or visited, that for some reason stayed on in our hearts.
We travelled a lot to Tuscany when i was younger
and we’ve visited some amazing people,
in the most beautiful old houses there,
with such a natural & cool sense of style, 
- & above all; a non-trendy approach to living 
that i love and that is so inspiring to me.

What was the nicest piece of furniture or 
home accessory that you have ever bought?

We each bought an ’ombra della serra’ in my family
when we visited Volterra in Italy.
(ombra della serra is italian for ’shadow of the evening’
and is an etruscan statue from the town of Velathri, later Volterra.
The statue is a nude male cast in bronze, 
about 60 cm long, with a very elongated body.
It has similarities to the work of 
Alberto Giacometti, - whom i like a lot).
Mine got stolen in a housebreaking some years ago
and i’m determined to one day go back to
Volterra for another ’shadow man’.

How did you find / where did you buy 
all those interesting books in your home?

I’m a real book-lover as the rest of my family,
- & quite many are gifts from them.
Since we were children it’s a christmas tradition 
that all three sisters get a pyjama, our favorite chocolate
and a book, so that the days after christmas can be 
spent lounging around reading, or as often in my case;
enjoying the photos of an amazing book..

The rest is from travels.
I always visit book-stores when i travel
and my latest purchases book-wise were made in Paris,
in the magic book-store ’Shakespeare and Company’
and at inspiring Colette at Rue Saint-Honoré.
Also, every time i visit Stockholm these days, - i go to beautiful 
’Fotografiska’, ~ one of the worlds largest meeting
places for contemporary photography,
and i’ve made a habit of always buying
photo book in their lovely shop.

Was there any special day / occasion in your home, 
that you remember?

I remember a big dinner party my parents held here,
just a few months ago, when i yet had no idea 
i’d come to live here, in this house.

It entertained almost all the friends of my family,
people that has been a part of my life since me & my sisters were born
and i had many moments that evening & night,
of looking around that huge table,
at all those faces, - at all those people that has been 
there along my entire life journey. 
For some reason, that night i was taking them all in
an extra lot;
seeing them engaged in lively discussions, 
laughter & conversation. 
I think that’s all in the walls here now,
somehow, that’s a good thought. 

{lina | finaste lilla musan | behind the scene spira s/s 13}

jag svarade på de här & en hel massa andra
frågor i en intervju häromkvällen,
för tyska inrednings magasinet 
20 PRIVATE WOHNTRÄUME som kommer i vår.
marie {MO} & ur-duktiga fotografen sara svenningrud
var här och plåtade för norska magasinet kk ursprungligen
{utkommer om någon vecka för Er i Norge}
och jag hörde att reportaget även kommer 
att dyka upp i bl.a Residence i vår..

jag jobbar med spira s/s 13, lyssnar på
värvets podcast med kristoffer triumf, 
dricker alldeles för mycket kaffe och försöker 
laga mitt hjärta med randig tejp, fina samtal, 
brev till okända & en liten, hemlig kvälls-ritual. 
tack för att Ni alltjämt är här.
trots min tystnad. 

kärlek till Er,



{canon eos 5d mark II | canon ef 50mm/1.4}
{© hannah lemholt}



jag lät, som jag ofta gör, de författare som har den mest fantastiska förmåga
att göra flyktiga känslor och tunga sanningar, 
till ordföljder som klickar som nycklar i lås, öppnar dörrar;
komplettera de fyra fotografier jag skapade för love warriors. 

likväl är det sant för mig,
som så många klichéartade uttryck ändå ofta är;
att bara en bild kan säga mer än tusen ord. 

dels tänker jag att om många ser en bild, känner för den,
~ & kanske till och med tänker högt kring den; 
så säger den på så vis mer än tusen ord. 
för alla nyanser som kan uppstå när olika människor ser samma bild. 
ser så olika saker. väver in sitt eget liv bland bläck & bomullsfiber, 
bortom motivet. 

och så tänker jag att bilden talade, alla de här fyra bilderna talade, 
mer än tusen ord, redan innan jag själv hade format ett enda. 

de sa de ord som redan tumlade rundor i mig, men som jag inte riktigt var redo
att samla ihop och verkligen titta på. ännu mindre uttala. 

trodde jag.
för det är ju på precis det sättet fotograferandet för mig, 
och andra uttryckssätt för andra, är en röst, är ett andra språk.
ett intuitivt & sensitivt språk, utan omsvep. 

de talade klart och tydligt, men med ett mjukt svartvitt sound, 
om att skydda sitt hjärta, 
men inte vilja annat än att lämna det öppet.
om att titta i samma riktning för kärleken
och inte stirra sig blind på varandra, 
om att vi måste falla; måste våga falla, för att få vingar;
för att annars är vi bara fast i flykt.

och om att komma ihåg att man inte är ensam,
för alla har vi det, på riktigt, gemensamt, 
att vi någon gång varit älskade,
älskare, och alla slåss vi någon gång för kärleken.

jag har tidigare lovat Er att säga till när love warriors öppnar sin web-shop
det gjorde de häromkvällen. och vi var alla lätt chockade över att 
servrarna kraschade till följd av den massiva trafiken. 
fine art trycken jag skapat försvinner nu i jämt snabb takt,
~ & för det skulle jag också behöva en bild. 
en bild som säger mer än tusen ord om hur det fyller mig
så till bredden av lycka, att folk från runt i världen 
vill hänga det jag hade att säga på sina väggar. 

så många tack, 
~ & min kärlek till Er. 

tänk gärna högt om vad Du 
ser i bilderna.



photo art / fine art photography : me for love warriors 
© love warriors 



en av sakerna som skrämde mig när livet mörknade,
var en rädsla för att inte hitta lusten till
fotograferandet igen.
under flera veckor låg kameran där, stilla, 
bland kuddarna i en järnsoffa i hallen. 

december & januari är nästan tomt på bilder,
med undantag för fotografering för 
love warriors i marie’s underbara hem
och en väldigt personlig omgång bilder i en mapp, 
med ’date created’ mellan 02.25 & 02.36
natten mot juldagen, på vad som nu är förra året.

11 minuter naket ansikte på 65 fotografier,
i vågor av sorg som går att följa i sekunder och
spegelbild av blick - bruten blick - tårar.
jag fast också så fullkomligt utomkroppsligt.
kanske kan de komma att betyda något, de 
där bilderna. en klok gav mig i alla fall rådet att
dokumentera tiden så; mitt ansikte då, 
i även de mörkaste stunderna, 
~ fastän ingen skulle få se.
fastän jag fortfarande har svårt 
att titta på dem själv.

thunderstruck crystal chestplate : spell | klänning, american vintage : butiken | jeansskjorta, maison scotch : butiken

under några dagar nu i slutet av 
veckan fanns plötsligt ljuset där, 
och det var inte som att blixten slog ner. 
mer som en långsamt mullrande åska;
lusten. när den kom. 
det började med en första bild av mig själv, 
fjärrkontroll i hand {som Ni ser
och fortsatte med bilder av lite studio, 
lite av livet som det ser ut just nu. 
i min lilla ’atelier’, i det gamla soldat-torpet, 
där jag för tillfället har ’lagt min hatt’. 
mitt hem. 

shell cuff : love warriors summer’13 | ’suede thunderbird shawl’ : spell | skull candle : love warriors
shell pendant : love warriors | ’stag amulet ring’ : spell | jätte-snäcka : MO + esteten pop up shop | etc

jag är så tacksam för den känslan.
och att den plötsligt bara var där igen. 
glad att finna mig själv; förvånat uppslukad 
av att balansera kameran på bokhögar igen, 
tänka spegelvänt för att förutse självporträttet igen, 
leta ljus igen. 
då klarar jag de mörka stunderna
så mycket bättre.

när magnolian väl började slå ut gick det fort.. | shell necklace : love warriors

jag söker fortfarande vägen; sättet att vara här igen.
det är både fint & fläckvis lite skrämmande
nu när Ni är många som tittar in här, 
i det som på ett sätt är väldigt utlämnande.
men alltid; tack för Er.
tänk gärna högt, ~ det gör mig glad.
stort som smått.




selfportraits : canon eos 5d mark II | canon ef 50mm/1.4
questions for the warriors ? get answers : info@lwos.se
© hannah lemholt 



’sky-circles’ : fine art print for love warriors | matta prïvate 02 04 : MO | location / home : MO

några av de stunder jag har livet där nedanför,
marken {nedanför mig som svävar} i sikte 
är när jag arbetar. när jag fotograferar.

i dag har jag varit med fina marie både i härliga
huset som nu är till salu i lilla fiskeläget arild
och nya, underbara huset de flyttat till, 
~ & nu ska göra vid. vi har små stunder, oftast 
i bilen, idag stillastående på en parkering; med
snöblandat regn forsande med vindrutetorkarna
över rutan framför oss. vi pratar om sånt’ där 
som är livet, som man inte återger, som
både föder, ~ & torkar tårar.
i dag pratade vi om de små flickorna vi var.
om vägar åter till henne. till dem.

 ’sky-circles’ : fine art print for love warriors | location / home : MO

en del av det vi tar bilder av i dag;
ett av de fyra fotografier jag skapat för love warriors
har några av Er redan sett på instagram & på
love warriors blogg. det är fantastiskt med all Er
fina respons på dem ! det gör både mig, 
~ & resten av krigarna väldigt glada..
och att se denna, ’sky-circles’, med duvan
i marie’s magiska hem är.. något. alldeles. visst.

 ’sky-circles’ : fine art print for love warriors | moving around & out of : location / home : MO

och nu.. nu har mörkret åter sänkt sig. 
jag står en stund och tittar ut genom det där 
fönstret igen. bara stjärnorna lyser ovanför fälten. 
jag är inte mörkrädd längre. 
den bara försvann; rädslan. mitt i allt. 

men sen’ tänder jag ändå varenda stearinljus,
för att jag ska sätta mig & jobba. 
jag sätter på underbara ’coal war’ med 
joshua james på så hög volym att stampandet
i den ger resonans i min bröstkorg.
jag drar på mig ännu ett par raggsockar
utanpå de första, gör en stor kopp 
kardemummakaffe med mjölk.
tårarna rinner tysta, landar varma på
händerna, på tangentbordet.
~ & jag tänker att någonstans där nere, där borta, 
finns marken som jag ska landa på. sen’.
och att även om det är svårt att se den precis nu,
så är luften i sig också ett rum. och den har bitvis
ganska så slående vacker utsikt.

tack för Er. tack för Era mail.
för Era tankar & ord. 
för Er kärlek. 



thank you to marie olsson nylander / MO
questions about the fine art prints ? get answers : info@lwos.se
© hannah lemholt


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...